Stig lille

Det blev inte vad jag tänkte mig men i alla fall fick jag teckna och sjunga framför datorn så hårt jag förmådde en liten stund. "Min" lilla gris Stig på 170 cm  i mankhöjd och ungefär 600 kg tung som glatt hälsar mig välkommen genom att dregla mig i ansiktet varje torsdagkväll. Väldigt ofta får jag också från hästryggen uppleva den explosiva glädje som ligger i att rusa runt runt och ruska på huvudet så mycket det går. En hundraprocentig livsnjutare som förtjänar en massa tjäärlek (och det får han också).

Pastell på tonat papper. Tid: ca. 1,5 timme.

Plåster på såren

Det råder obehaglig tystnad på den här bloggen just nu. Det beror med allra största sannolikhet på min skolgång som allt annat blir lidande för. Även om jag inte hinner teckna så mycket så har jag fortfarande kvar alla mina hårbollar och fler är på väg, så jag uppdaterar djurbloggen ganska ofta. Man kommer dit genom att välja från balken ovan eller genom att skriva antasdjurgard.blogspot.fi. Lätt!

Men faktiskt, orsaken till att jag uppdaterar här idag är för att jag faktiskt ska teckna ikväll OCH imorgon! Det trodde ni inte! Ikväll ska jag teckna hästar och imorgon ska jag teckna trä. Jag har faktiskt fått användning för mina talanger i mitt ingenjörsarbete. Särskilt supersnärtigt är det inte att teckna genomskärningar för stockar, men det är lite roligare att sätta sin egen prägel på slutarbetet om man kan än att vara tråkig och sno alla bilder från någon annan. Just because I can! Ingenjörsarbetet är snart färdigt och idag släppte en stor sten från mitt hjärta när jag kunde skriva ut det och ge det åt någon i pappersform för att få feedback på dispositionen och förståbarheten. Heter det så? Hur lättförstått arbetet i sin nuvarande utformning är var det jag försökte formulera. Arbetet handlar om trä. Mer än så tänker jag inte gå in på här och nu, men om det finns någon nyfiken själ där ute så är du välkommen att fråga.

Medan ni väntar på mina klottor så får ni titta på ett par gamla teckningar som jag har för mig att jag kan ha visat er tidigare, men på något sätt måste jag försöka plåstra om er, mina trogna läsare som varje dag tittar till min lilla blogg och har blivit så besvikna på sista tiden. Förlåt så mycket.

Vattenfärg, någon gång på 10-talet. Inspirerats av Peder Fredricsson.

Flest "gillar" på Facebook. Färgpennor 2013.

Ett stulet motiv igen, tecknat för hand och färglagt på dator. 2009 kanske. De mest seriösa kossor jag någonsin tecknat.

Sparkling

Igår satt jag och målade med akvarellfärgerna i timtal men det sket sig. I början går det alltid bra men så händer det något och så blir det bara pannkaka av alltihop och då blir man lite bitter. Men så hade jag en så bra skiss igår, så idag tog jag helt enkelt skissen istället och gjorde något av den. Här är den:

"The average dog is a nicer person than the average person." -Andrew A.

Jag tog mig friheten att gimpa in en supernova eftersom jag förstörde den egentliga meningen med bilden.

Ta hand om varandra!

P!nk

För evigheter sedan började jag teckna ett porträtt men så blev det liggande på hyllan. Om man riktigt ska hårklyva här så är det inte färdigt än, men det får duga.

Blyerts på A3. Timantal: okänt.

Den här gången gimpade jag in referensfotot nere i hörnet. Den här gången har jag spenderat mer tid på ögon, näsa och mun än vad jag någonsin gjort tidigare. Håret hade jag inte nerver med, så därför blev det som det blev. Någon scarf orkade jag inte heller med.

Vi tänker

Vi "har" ett gammalt hus som är byggt år 1907. Det står på samma tomt som den stuga som vi bor i nu. Det går inte att bo i det så som det är i skick idag, men med en envis husbyggare till husfar och en kreativ byggnadsingenjör till husmor så ska det inte vara något större problem att få det i beboeligt skick.

Nu är problemet bara att huset finns på ett föreslaget "slyddat område", så utgången är inte säker ännu. Det är på gång att redas ut.

Huset är byggt utan kvistar och daglyktor, men med en solfjäderkvist som vätter mot gården (och söder) och med daglyktor mot norr och söder, samt en liten grovköksingång mot öster får det ett nytt liv. De små fönstrena under taksprånget finns inte heller på originalet. Färgsättningen är röd med vita knutar, förstås.

Den tänkta rumsindelningen. De punktade linjerna visar väggar som kommer att rivas. Planlösningen är öppen. Planritningarna är inte klara ännu, men det syns ungefär vad som är tänkt. Hade gärna gjort 3D-ritningar av huset, så jag ska se om jag hinner få det gjort innan motivationen tryter.

Detta inlägg har också publicerats på djurbloggen.

Dockhus

Idag ska jag måla något svårt: en dockhusfront. Alltså, en utdragbar skiva som ska stå framför dockhuset så att Lillebror inte kommer åt att pilla på dockhusets boende. Jag har inte riktigt tänkt ut det ännu, men det kanske mognar under dagens lopp. Rött med vita knutar?

Nemo

Jag förstår er ifall att ni utgått ifrån att jag har dött. Det har jag inte. Jag har bara saknat inspiration och inte har jag haft tid heller för den delen.

För ett tag sedan fick jag en beställning på hunden Nemo. Med ett rätt så suddigt referensfoto blev slutresultatet det samma, men det blev okej ändå. Eftersom att det är så mörkt i vår kalla nord den här årstiden så ljuger färgerna rätt så friskt så det får man gärna ha överseende med om man har bra fantasi.

Nemo, pastell på tonat papper.

Förresten, jag har nya pastellkritor. Men det har jag kanske redan sagt. Kommer inte ihåg, men så mycket kommer jag ihåg att mina gamla kan slänga sig i väggen.

En av mina fejbuk-vänner har lagt till mig i en grupp som heter Drawing Pencil och i den gruppen publiceras det så många fina arbeten att jag blir alldeles äggsalterad som vi äggproducenter tycker om att säga. Sen nån gång, då jag har sju månader ledigt i streck, ska jag rita och måla och teckna och rita och rita...