Stig lille

Det blev inte vad jag tänkte mig men i alla fall fick jag teckna och sjunga framför datorn så hårt jag förmådde en liten stund. "Min" lilla gris Stig på 170 cm  i mankhöjd och ungefär 600 kg tung som glatt hälsar mig välkommen genom att dregla mig i ansiktet varje torsdagkväll. Väldigt ofta får jag också från hästryggen uppleva den explosiva glädje som ligger i att rusa runt runt och ruska på huvudet så mycket det går. En hundraprocentig livsnjutare som förtjänar en massa tjäärlek (och det får han också).

Pastell på tonat papper. Tid: ca. 1,5 timme.

Nemo

Jag förstår er ifall att ni utgått ifrån att jag har dött. Det har jag inte. Jag har bara saknat inspiration och inte har jag haft tid heller för den delen.

För ett tag sedan fick jag en beställning på hunden Nemo. Med ett rätt så suddigt referensfoto blev slutresultatet det samma, men det blev okej ändå. Eftersom att det är så mörkt i vår kalla nord den här årstiden så ljuger färgerna rätt så friskt så det får man gärna ha överseende med om man har bra fantasi.

Nemo, pastell på tonat papper.

Förresten, jag har nya pastellkritor. Men det har jag kanske redan sagt. Kommer inte ihåg, men så mycket kommer jag ihåg att mina gamla kan slänga sig i väggen.

En av mina fejbuk-vänner har lagt till mig i en grupp som heter Drawing Pencil och i den gruppen publiceras det så många fina arbeten att jag blir alldeles äggsalterad som vi äggproducenter tycker om att säga. Sen nån gång, då jag har sju månader ledigt i streck, ska jag rita och måla och teckna och rita och rita...

Man's best friends

Klar, tror jag. Tror fortfarande att jag hade kunnat göra den bättre än vad den blev. Nåja.

"Farther along we'll know more about it
farther along we'll understand why
Cheer up, my brother, live in the sunshine
We'll understand it all by and by"
-W.B. Stevens

Sheltie WIP

Jag ritar! Det har varit ganska ovanligt på senaste tiden. Tidigare i veckan köpte jag ett par nya pastellkritor från Glasservice. De var av högre kvalitet än mina vanliga pennor och det märks Det är mycket lättare att färglägga med ordentliga kritor när man inte behöver sitta och gnugga in färgen i papperet.

En sheltie ska det bli. Det är sånt dåligt ljus inomhus den här årstiden så färgerna ljuger lite grann. De är inte sådär ljusa i verkligheten. MAASSAA JOBB KVAR! Men nog blir det väl så småningom.

 

Ta hand om varandra!

Käpälämäen Figarro

Trodde inte att jag skulle säga det men äntligen regnar det! Oj, så skönt! Har idag tecknat färdigt ett annat beställningsarbete, en hästapålle den här gången. Jag har tyvärr inga bilder från tecknandets gång.

Käpälämäen Figarro, 16 x 24 cm. Pastell på färgat papper.

"Figo" i lite mera kontrast.

Den matta versionen.

Jag är riktigt nöjd med slutresultatet. Färgat papper gör verkligen susen när man vill visa pastellfärger i sitt rätta jag. Jag hann aldrig via konstnärsbutiken efter mera färger så jag blandade till dem själv från de några jag hade. 

Trallalaa! Nu återstår inramning och leverans!

Imorgon ska jag titta på får. Vi ska bli fler på vår "besöksgård". Finsk lantras, finullsfår.

Var snälla mot varandra! 

The Anton Study, part 2

Igår gjorde jag en kolteckning till som jag i slutändan inte blev så nöjd med men jag postar den i alla fall.

Anton

Jag hade inget flyt alls på tecknandet igår. Jag tror att jag var för trött. Handen lydde inte ögat och det blev bara fel. Det blev inte alls vad jag hade tänkt mig. Men det blir det inte alltid och då får man helt enkelt komma igen!

Anton kommer att komma igen men inte i kol nästa gång.

Pastell på tonat papper, A3.

Det här är en gammal bild som jag daterade 2010. Jag gjorde den i studiestaden och jag är riktigt nöjd med den. Jag tycker om den här för ljuset faller så vackert.

Idag har jag också ridit dressyr. Lilleman och jag hade lite olika viljor ett tag när han hade bakbenen i luften och jag ville att de skulle vara under honom. När vi hade bockat färdigt red vi en fin galopp och så tog vi helg båda två.

Kolporträtt - William

Hutlöst många timmar senare sitter jag med ett färdigt porträtt av min gammelfarfar William.

Kol på tonat papper, ca 50 x 30 cm. Tid: ca 10 timmar.

Extra nöjd är jag över stolen och detaljerna på den, speciellt rottingflätan på stolsbenet. Den hade jag inte ens lagt märke till på originalfotot förrän jag faktiskt tog mig tid att titta ordentligt. Kostymen och särskilt brallorna och knapparna på ärmen blev också riktigt bra. Ansiktet hade jag problem med, för i början blev det att likna en viss historisk tyrann hur jag än försökte med frisyren och skuggan under näsan, men till sist fick jag till ett resultat som inte för tankarna till andra världskrigets Tyskland.

Till detta har jag använt kolpennor dark, medium och light (Derwent), vit pastell (Derwent), stompfer, ritkol (Beckers "A") samt servett.

Mitt referensfoto är typ fem centimeter brett och åtta centimeter högt. Det var också en utmaning som hette duga.

Porträtt WIP

Började teckna ett porträtt. Såhär långt har jag kommit.

Kol på tonat papper.

Pastellhäst

Eftersom jag inte vet om jag får ritat något åt er den här veckan så får ni titta på en gammal bild som inte har publicerats här förut (men nog på Facebook). Det är ett praktexempel på hur det går om man tappar koncentrationen mitt i. Jag lade ner hur mycket energi som helst på att få färgerna att stämma och på att få ljuset att falla korrekt. Men då det kom så långt som till de sista detaljerna på tränset, bettringen och bakgrunden (den största missen av alla missar) så tappade jag lusten totalt och förstörde nästan min pastellteckning genom att slarva mig igenom.

Häst i pastell, A4. 2011.

Du har tagit mitt hjärta

Färdigpillat på ett tag!

"Du har tagit mitt hjärta med en enda blick." Pastell på akvarellpapper, 22x16 cm. Tid: ca. 4 timmar.

Pastell är en underskattad teknik. Allt tar mycket längre tid än vad man tänkte sig, men så blir resultatet oftast bra så länge man tar ut tålamodet till max.

Ha en bra kväll!

Work in progress

Det här började jag på med igårkväll efter att jag hade skrivit tre(!) skrivuppgifter på raken efter varandra (!!). Jag arbetar med skolan som en värre ångmaskin så jag måste terapiteckna mellan varven för att inte överhettas.

Mediet är pastellkritor den här gången. Utmaningen ligger i att skapa nyansskillnader med fem färger. På bilden finns inget annat än naturfärger, men trots det går det att variera. Det är lite pilligt också för den blir inte större än 22x15 cm.

Nu är jag färdig med honom.

Domingo (e. Devejs, u. Gerbera)

2000 - 2010

Bilder från tillverkningsprocessen finns här och här.



Domingo hette han, var ett lettiskt halvblod och var sådär lagom på alla vis. Han var blind på höger öga från födseln men hade gångarter som om det hade varit himlen. Ibland såg han spöken på grund av ögat (och den lilla hjärnan) och otaliga är de gånger som jag trillade av på grund av hans skov. Det var Domingo som lärde mig hur samlad galopp ska kännas och hur det känns när hästen bär sig själv och nästan flyger.

Varje morgon när jag gjorde morgonstall stod han först i kön för han skulle ha mat först av alla och han skulle äta själv utomhus. Innan höet kom på tal skulle det alltid nosas och klias ordentligt. Varje morgon. Han är den enda häst som jag har stött på hittills som valt människor före hö. Men så en kväll när kvällsstallet skulle göras och hästarna skulle in så stod han mitt i sin hage som han delade med en hingst och vägrade komma. Han hade blivit tilldelad en spark som brutit bakknät på honom. Veterinären sydde men eftersom hästar inte kan läka benbrott avlivades han senare.

Idag betar han på evigt gröna ängar.

Nu blir det häst. Den här gången har jag faktiskt en bakomliggande historia också, men den tar vi när bilden är färdig... någon gång till våren med den här farten.

Jag köpte nytt papper igår, akvarellpapper från Colart Sweden i A3 format. Jag har upptäckt nöjet med att teckna på sådant. Kan hända att  proffsen där ute tar sig för pannan nu men det struntar jag i isåfall för jag trivs med att teckna på akvarellpapper för att det har en så bra yta. Mina skissblock har så blanka papper att det gärna blir smetigt och inte så levande. Livet är en enda stor inlärningsprocess, bara att konstatera.

So far, so good. Välkommen åter om ni vill se fortsättningen (för det kommer nog en sådan - någongång).

Pastellkritor

Halvfärdigt pyssel

Jag klarade det på fyra timmar.

Jag hade först tänkt teckna i blyerts men så kom jag i sista sekund på att jag skulle använda pastellkritor istället. Vi kan köra en gissningslek: Hur många färger går det åt på en mörkbrun häst?

Idag har jag använt mina (tydligen alltför billiga) oljepastellkritor och åstadkommit följande snabba skiss:

 

Om jultomten läser det här så vill jag bara säga att vi gärna önskar oss en sådan här i julklapp. Det går nog bra om vi får den någon annan gång än på julafton också.

Detaljerna har jag lämnat bort väldigt fritt plus att jag har använt kritorna en gång förut (i testsyfte) så därför känns det hemskt klumpigt med tanke på att jag brukar vara realistisk då det gäller teckning. (Men om man kisar med ögonen så ser det nästan bra ut.) Men övning ger färdighet så rätt vad det är så kan jag ännu bli kompis med dessa om det vill sig väl.

Pasteller gillar jag överlag för jag tycker så mycket om det faktum att man får färgerna att se så naturtrogna ut. Jag borde bara lägga ner mer tid på teknikerna för att behärska dem ordentligt.

Här får ni en gammal bild från 2010 tecknad med en teknik som jag inte heller har på mina fem fingrar. 

Dry brush