måndag 14 januari 2013

Tiedät nimeni. Ei tarinaani. Näet hymyni. Ei tuskaani. Näet suruni. Ei arpiani. Luet huuliltani. Ei ajatuksiani.

Ihan totta.

Min förra blogg tog verkligen musten ur mig. Jag har ingen drivkraft alls längre på den här fronten. Det i sig är ju lite märkvärdigt med tanke på att jag har skrivit dagbok konstant sedan jag var tio år. Kanske det börjar bli dags att återgå till papper och penna och ett fånigt litet lås.

I helgen har vi inte gjort så mycket. Det här med en monstervecka i skolan genast efter jullovet satte sina spår så det behövdes inte så mycket. I fredags fogade min karl kakelugnen och den blev så fin, så fin! På lördag försökte jag rida Stig som bara sprang undan och inte alls koncentrerade sig på uppgifterna som jag gav honom. Då blev jag bara irriterad. Efteråt hade vi nioårskalas och träffade släkten och åt tårta. I söndags hade jag mina barndomsvänner på besök och innan dess hade jag bakat småbröd. Mellan varven ritade jag lite stålkonstruktion. I går kväll fick jag med ut min karl i skidspåret och så körde vi elva kilometer teknik. Vi hade hela spåret för oss själva. Inte konstigt eftersom det var söndag kväll och klockan var 21...

Idag har jag prövat mina vingar och börjat använda Autodesk Robot Structural Design verktyget. Kulkul! Min spontana åsikt är att det är logiskt. Fördel har jag i och med att jag kan Tekla Structures från förut, även om det inte handlar om frihetsgrader och beräkningar utan om modellering och ritningsproducerande.

Ikväll har jag skidat i studiestaden igen. Det har börjat gå lättare nu men idag öppnade jag alldeles för fort vilket gjorde mig trött. Nästa gång får jag nog lova att hålla mig i skinnet så att jag inte spurtar ihjäl mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar