"När jag blir stor" ska jag i alla fall bli byggnadsingenjör, eller konstruktör. Fast egentligen hade jag tänkt att jag skulle bli veterinär. Hur det nu sedan gick så kom jag aldrig så långt som till att ens söka till veterinärmedicin. Istället fick jag kortslutning i hjärnan och ställde till med detta kråtasverk och studerar byggnadsteknik idag. Men egentligen är det inte heller så hemskt långt från vägen eftersom jag alltid har tyckt om att rita och har haft ett fantastiskt räknehuvud (tack gode Gud) och ett tag funderade på att studera till arkitekt men inte riktigt hittade det jag ville med det. Då föll sig konstruktion så naturligt eftersom att man som konstruktör får - om man har tur - vara lite arkitekt på samma gång om man ritar och räknar. Visst kan jag ångra mig ibland och visst finns det förskräckligt mycket i den här branschen som inte intresserar mig ett dugg men som jag nu ändå har börjat studera och kommit fram till att det nog är lite intressant ändå. Gällande räknehuvudet idag är det ungefär som med världsekonomin: det fluktuerar. Jämfört med en del framstår jag som räknenörd men om jag jämför mig med andra ingenjörer så räknar jag som en kratta rätt så ofta.
Nu har jag ungefär ett års studier kvar och så ska jag skriva ett slutarbete och få det godkänt och hämta ut papper som det står mitt namn på samt att jag får kalla mig ingenjör. Men jag vet inte om jag vill arbeta som ingenjör. Lagom tidigt att komma på det nu, jag vet.
Visst, jag tycker fortfarande om att räkna och rita men det där ansvaret som kommer i samband med det är jag inte alls så säker på att jag vill axla. Dessutom blir jag inte alls hög av tanken att sitta framför datorn i tid och otid var eviga dag.
Om vi enbart talar om vad jag vill och glömmer begränsningar som pengar, tid och lämplig utbildning så skulle jag vilja ha en gård med hästar, hundar, katter, får, getter, höns och kaniner. Gärna åkrar att bruka också, och skog att rida i. Ett stort trädgårdsland med massor av grönsaker, frukt och bär skulle inte heller vara fel. Däremellan djuren skulle jag nog kunna tänka mig att rita ett hus eller två mellan varven.
Tja. Hur får man ett sådant liv att gå ihop då?
I själva verket ligger detta scenario skrämmande nära min situation just nu frånsett att jag inte har några egna hästar hemma, ingen hund, inga får och inga getter. Ännu. (Hähä. Hoppas att min karl läser det här.)
Allt det jag nyss önskat mig är sådant som får mig att trivas hur bra som helst. Och ja, jag trivs med det jag har där jag bor. Jag bara önskar att det fortsätter så i framtiden också och att det blir en levande bondgård av det hela.
Och att vi får vara glada och lyckliga resten av våra liv. Oavsett vad vi jobbar med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar