onsdag 14 november 2012

Håhåja. Onsdaan på sticko! Det var sannerligen en dag fylld till bredden! Vad har jag gjort då? Jo, i morse tog jag bilen in till stan eftersom seminariet hålls i andra änden av stan och att jag därför inte orkade gå dit för att det skulle ha tagit så himla lång tid i så fall. Sedan roadade vi det sista inför seminariet, såg till att datorerna var på, att Power Pointarna fungerade, att streamingen kom igång, att ljudet funkade, konkade klädhängare... Ja, allt man kan tänkas behöva göra. Sedan åt vi en GOD lunch på Strampen(!) bestående av stekt potatis med ugnsbakad lax och trattkantarellsås(!!!). Seminariet bjöd. Jag trodde att man inte "fick" ha svampsås till fisk men det finns faktiskt inga ord som skulle kunna beskriva hur ofattbart gott det var! Som min bordsgranne och goda vän sade: "Det är som bomull för själen!"

Efter lunchen började seminariet och jag delade ut hörlurar åt alla som ville komma åt simultantolkningen. Den bör få ett plus i kanten eftersom gästerna och föreläsarna kommer från både Finland och Sverige och seminariet därmed går på två språk. Jag har sagt varsågod, andra kanalen och sedan ON och ole hyvä, toisella kanavalla ja sitten ON jag vet inte hur många gånger idag. Om jag pratar i sömnen inatt så är det förmodligen det jag kommer att rabbla.

En riktigt FRISSAM tant har jag råkat ut för också, men henne går jag inte desto närmare in på här. Det törs jag inte för hon såg så farlig ut. (Och det var hon säkert också, en sådan där som låser in små barn i potatiskällare och står och skrattar elakt utanför medan barnen gråter.)

Efter seminariet for jag in till stan igen, promenerandes den här gången, och hälsade på en kompis. Ett par timmar senare gick jag till lägenheten igen. Just nu har jag fått ett släng av hemlängtan tror jag. Jag har blivit bortskämd med korta veckor i skolan och lediga dagar mitt i veckan så nu känns det ganska vemodigt att vara borta hemifrån hela veckan, även om det har gått mer eller mindre bra i två års tid innan skrivande stund.

Nu blir det snart natten tror jag. Min karl har meddelat att "Sandmannen" ligger hemma på bordet så det gör inte min hemlängtan mindre precis...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar